Hus nr7

Känner mig helt slut som människa både psykiskt och fysiskt...
Jag har alltid varit en väldigt aktiv person som gärna vill få så mycket gjort som möjligt hela tiden, och det är lite frustrerande när man inte orkar vara sig själv längre. Har verkligen trappat ned rejält på tempot och det enda jag gör är typ att jobba, sova och äta känns det som.. Frustrerande att inte orka göra nåt annat för att muntras upp och ha kul och det resulterar i att humöret blir lidande... Tror även att min trötthet jag känner i kroppen påverkar humöret en hel del oxå. Börjar inse på riktigt att det nog börjar bli för tufft för mig att springa runt på jobbet dag ut och dag in, men jag vill ju så gärna orka! Jag har ju trotts allt bara några få veckor kvar innan semestern och själv tycker jag att jag borde klara av det. Men, jag har ju bara mig själv att skylla sen om jag kör helt slut på mig nu, och jag borde kanske ta till mig tipset jag fick från BM att faktiskt tillåta mig att då och då jobba lite kortare dagar, eller kanske sjukskriva mig någon dag emellanåt för att just vila och för att orka med. Både för min och för bebisens skull.
Missförstå mig inte i det jag skriver nu, jag är galet lycklig över vår skatt i magen, och jag älskar att vara gravid💗 Men ibland tar tröttheten över både psykiskt och fysiskt och då är det inte alltid lätt att hela tiden hålla god min. Ni som varit gravida, känner ni igen er i det jag skriver? Skönt att få ur sig sånt här också emellanåt och att höra lite om hur andra känner eller har känt i samma situation.
Nu ska jag iaf försöka stänga av mina tankar och soooova, så jag är lite piggare och lite mer utvilad imorgon :)

Godnatt på er!